Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka olika uttryck för svenskämneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare år i ämnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hämtat och sammanställt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jämförelse mellan de båda. Resultatet pekar på stor splittring i ämnessyn i såväl styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, både inom enskilda och vid jämförelse av olika dokument. De dominerande ämneskonceptionerna skiljer sig åt mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Med denna studie har jag undersökt om och på vilket sätt svenskundervisningen i grundskolan har förändrats utifrån Lgr 80 och Lpo 94, både vad gäller lärares erfarenheter och åsikter om eventuell förändring i undervisningssättet samt i kursplanstexter. Vad gäller Lpo 94 är det de reviderade kursplanerna från 2000 som studerats och jämförts med Lgr 80. Tre lärare med olika bakgrund och med erfarenhet från undervisning i de båda kursplanerna har intervjuats och deras svar jämförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna anser sig äga en större frihet att lägga upp sin undervisning utifrån Lpo 94 samt att Lpo 94 sätter eleven som individ i fokus. Lärarna påpekar också vikten av erfarenhet i sina yrken.

I vårt västerländska samhälle där musik är en stor del av mångas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundläggande byggstenar bort. Rytmen är en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehåll behandlar rytm som begrepp, läroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig på användningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare år, årskurs sju, åtta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lärare kan tolka och förhålla sig till kursplaner.

Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus.

I denna studie analyseras vilken ämnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan år 1962 och 2011. Detta görs genom två separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrån utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgår istället från svenskämnesuppfattningarna svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne samt svenska som personlig utveckling.Analysen visar hur synen på svenskämnet förändrats över tid då utvecklingen inom utbildningsfilosofier gått från en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk ämnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn på svenskämnet i Lpo 94 och slutligen åter till en progressivistisk syn på svenskämnet i Lgr 11. Analysen utifrån svenskämnesuppfattningar visar hur ämnessynen gått från att handla främst om ett färdighetsämne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 80, via en jämn blandning av ämnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 11.Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltså varierat kraftigt över tid.

Syftet med denna studie är att få kännedom om hur lärare arbetar med planering utifrån kursplaner och mål samt hur planeringen kan genomföras i ämnena svenska och matematik på grundskolan. Utifrån studiens syfte ställs dessa frågeställningar: Hur använder lärare skolverkets kursplaner och mål i planeringen? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i ämnet svenska på grundskolan? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i matematik på grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer användes som metod med utgångspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lärare som arbetar med svenska och matematik på grundskolan. I resultatet tydliggörs att lärares planeringsarbete kan genomföras på många olika sätt och att de intervjuade lärarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Syftet med vårt arbetat är att undersöka geografiämnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av ämnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och läroböcker från 1900-talet samt utföra en enkätundersökning bland årskurs 9 eleverna på en större skola i Skåne. Vår undersökning av kursplaner och läroböcker visade att läroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förändras med samtiden. Enkätundersökningen visade på att naturgeografin dominerar men att deras förståelse för geografi är förhållandevis god..

Detta examensarbete är en utvärdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hämtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket står för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet består av 24 teman som är avsedda att användas i år 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i några av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997.När jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hämtas till Sverige från ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, väcktes mitt intresse för att jämföra hur materialets innehåll stämmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka i hur stor utsträckning de mål som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att använda detta amerikanska läromedel.

Syftet med denna studie är att jämföra litteraturens, skönlitteraturens och läsningens utrymme i svenskämnets kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser även hur fyra ämneslärare i svenska förhåller sig till de nya kursplanerna och om deras arbetssätt har förändrats angående litteratur och läsning i och med de nya kursplanerna. I studien har tre metodstrategier använts för att besvara frågeställningarna; två typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar både skillnader och likheter mellan kursplanerna. Detta resultat stöds av lärarintervjuerna..

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.

Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen..

Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna.